Har tagit tag i mitt liv...
Förvirrad stod jag så där, tittade mig omkring och såg nog helt bortkommen ut om någon tittat till. Blicken for runt i rummet och skannade av alla ytor. Som tur var, var jag nästan ensam på plats. Vilken enorm tur att jag valt just denna lördagsförmiddag då ungdomarna tydligen ligger kvar i sängen lite extra länge kanske.
Maskinerna framför mig såg brutalt svåra och ganska klurigt otillgängliga ut för den som inte provat på förut. Nu är det ju så att lite hum om det hela det har jag ju, dock såg dessa ut att vara av lite annan modell än de jag tränat i tidigare under åren.
De senaste två åren har kantats av ett jobbigt liv av smärtor i rygg, nacke och ben. Tre diskbråck har satt sina spår på min nu medelsåldriga kropp och kanske borde jag varit mer rädd om den…
Under några år var jag riktigt aktiv. Skilsmässan gjorde att jag satsade lite mer på mig själv. Yoga, dans och gym var återkommande i vardagen under varje vecka. Jag mådde ganska toppen. Sedan träffade jag min kärlek, åt gott tillsammans och blev lite bekväm. Nu efter 3 diskbråck har jag blivit en riktig soffpotatis. Så under den sista tiden då byxorna blivit mer och mer svårknäppta har tanken blivit starkare dag för dag. Dax att ta tag i ett mer aktivt liv och de sista 10 kg måste bort.
Klart att jag ska… inga undanflykter…. det är ju så nära… sedan man flyttat in till stan.
Vad hade jag nu gett mig in på … här stod jag nu. Nostalgiskt drog jag mig till minnes de gamla barndomskamraterna från Vallåsskolan simmandes på badhuset i stan. Ibland hade vi simövningar på gymnastiken som då tog oss in hit för att avlägga t.ex. simborgarmärket. Nu stod jag så här 35 år senare i samma lokaler, nu som då, dock en aning mer förvirrad.
Efter det att första förvirringen släppt tog jag mig så systematiskt igenom maskinerna. Tänkte noga igenom varje moment för att inte skada ryggen. Hoppade över alla maskiner med vridningar för rygg, mage och nacke.
Efter duschen skrev jag till och med upp mig på en tid för ett möte med personlig tränare i början på nästa vecka.
Efter att ha kollat av hemsidan hade även ett yogapass bokats in under tisdagen.
Nu är jag på gång, bara jag inte kör rätt in i väggen… ha ha ha!
Tuff slogan. Den lokalen minns jag. Kunde de inte rivit den istället för sporthallen? Undra om jag inte hade gått upp tio kilo om jag på egen hand skulle försöka klura ut hur alla maskiner funkar. Då skulle jag fått tröstäta från en prasslande stor påse. :) En liten bit ifrån finns tvåhundraåttiotvå tuffa trappsteg som gör underverk. Finns inte lyfta stockarna kvar? Sedan en slinga som gör underverk både med kroppen och själen. Blir man trött tar man en paus och njuter av staden ovanifrån. Allt gratis. Doftar inget svett. Musik kan man ha i lurarna. Springa, lunka, gå i rask takt. Andas in frisk vårdoft. Kram Bobo Antimaskin. :)