inghar.blogg.se

Fotbollsfest eller antiklimax?

Portugal-Sverige Nu väntar vi in alla målen...

I söndags var vi hos Görans bror och såg vinsten för HBK, som då kunde hålla sig kvar i Allsvenskan.  Lika nervöst kommer det antagligen bli ikväll. Göran har förmågan att stå upp och stampa när det blir som mest spännande…  

Efter söndagsmatchen vandrade vi hand i hand hem i höstmörkret, i det stilla duggregnet. Lagom när vi svängde upp under cykelbron och in på Brogård stod så Görans vän, en gammal postis och kollega vid busshållplatsen tillsammans med sin sambo. Vi stannade till och stod där i mörkret under gatlyktan och pratade, skämtade och fick så en stund tillsammans. Paret skulle under söndagskvällen ta sig med buss ut till Tylösand och restaurangen där för att njuta av stunden och av varandra. Så underbart att kunna ta vara på sådana stunder tänkte jag. De var uppklädda och fina och jag kände att de kanske ville fira något speciellt utan att tala om det för oss. Det var farsdag... Mr Post som Göran kallar honom, hade flertalet gånger talat om för mig vid olika tillfällen hur lycklig han nu var för att han funnit kärleken på nytt. Hans förra fru hade tragiskt gått bort i cancer ganska så ung, när barnen var små. Nu hade han funnit ny kärlek i en postkvinna, min namne. Posten var hans liv. Jag var mycket glad för deras skull. Tänk att kärleken finns där för oss alla på något sätt. Det kan både jag och Göran skriva under på… att det är som ett mirakel. Det syntes nu även på Mr Post.

I dag ringer så Göran vid lunchtid… Han har precis hunnit ut och börjat köra sin postrunda när han får meddelandet. Sune hade under morgonen trillat rakt ner och är inte längre med oss.  

Ta vara på glädjen och lev lite mer här och nu… gör roliga saker tillsammans. Jag och Göran försöker alltid vara här och nu i det mesta vi gör, oftast gör vi glädjeämnen i det lilla. Livsnjutare på vårat eget sätt.

Göran har varit ute och tänt lyktan och hällt upp ett glas vin och nu tänker vi lite extra på Ingela som mist sin kärlek.