inghar.blogg.se

om mig själv, mitt i livet

Ett sorgligt besked...

Publicerad 2017-04-21 16:54:29 i Inlägg,

Då var stilla veckan passé. Under skärtorsdagen fick vi sorgliga besked om att en av mina gamla ungdomsvänner somnat in.

Det blir så påtagligt till eftertanke på livet igen och de som vi möter på vår väg och de som går vidare före oss. Ännu en kär vän förlorad alldeles för tidigt i cancerträsket.  Jag är tacksam för att vi fick mötas och vandra på livets stig tillsammans under en tid. 

Himlen har fått ännu en ängel…

Min vän var en riktig kämpe.

Hon var med och startade upp en FB sida   We Fight Cancer Halmstad

Med förhoppning om att kunna förmedla information, gemenskap, upplevelser, tips och idéer. De hoppades även kunna väcka debatt och påverka i olika cancerfrågor.


En tanke de hade var att få skriva av sig tankar, känslor och upplevelser öppet och utan filter. De ordnade med träffar och gemenskap. Tröstade, uppmuntrade och gav kraft i den mån de kunde. Utan att vara varken psykologer, läkare eller proffs bara medmänniskor med cancer erfarenheter.

FÖR VI HAR ALLA EN FIGHT ATT VINNA!!!

Och jag måste säga att deras sida blev en otroligt stor hjälp och en tröst för alla de som kämpar på olika sätt, för individen men även för oss anhöriga som finns där vid sidan om.

För jag måste säga det är inte lätt att vara den som finns i bakgrunden, vid sidan om, den som försöker finnas där men inte vill tränga sig på. Den som ställer dumma frågor, som kämpar med att inte röra till det, inte skrämma med klumpiga ord, inte vara för tjatig, men som vill så väl….

 

För en tid sedan skrev min kära vän detta inlägg:

Jag har förlorat min kraft och ork!
Lusten försvann, livet blev för jobbigt! Länge trodde jag nog att jag hade en jämvikt med kraft in och kraft ut. Men efter många år i klorna på cancer och behandling så har det tömts, jag kände mig så jäkla svag och slut att livet bara blev en evig kamp att vilja stiga upp till. Jag har verkligen känt att jag blivit mer orkeslös och kanske farligaste av allt uttömd på livsglädje! "Vem är jag, vad händer, vilket liv har jag" Alla dessa frågor utan svar. Jag har skrikit invärtes efter kraft och förståelse och hjälp inom sjukvården. Letat efter trygghet och viljan att ha rätten att vara en av dom som överlever!! (…..) Det är många frågor och tankar som flyger och far.
JAG ÄR RÄDD, för mycket! För att bli sämre, tappa minne, koncentration.

Jag är på väg, jag skall få kraft!! Jag skall göra vad jag kan för att få en chans till 
Det är viktigt att berätta, för det finns fler i samma situation och vi vill så klart inte dö bara för att våra krafter är slut!!  VI vill bara tala om att vi behöver kraft, hjälp och verktyg som håller hela vägen.
Jag är ingen superkvinna! Bara en mamma, syster, dotter och vän som vill leva!!

Tack gode Gud att jag har min armé och att jag äntligen släppt in dem, för nu jäkla blir det tufft!

Tack alla som hjälper och stöttar mig och oss, ni är värdefulla och behövs 

 
 

Med min väns ord vill jag att du som nu läser detta kan och vill dela med dig av information till andra hur man kan upptäcka cancer i tid t.ex. Visa denna film som min fantastiska vän har gjort tillsammans med sin jämlike till fighters och namne.

 

Vi fortsätter att kämpa vidare, för alla har vi någon där ute som just nu kämpar sin egen kamp!      

#vifightcancer    #vifightcancerhalmstad    #fuckcancer 

 
 

Jag lovar dig att fighten fortsätter och vi kommer tillsammans 
synliggöra och informera om cancer skiten så att din dröm om att cancerkurvan vänder ner. 

 

Varma kramar och var uppmärksam och lev ditt liv så sant du kan. 

Ingela

 

                     
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Ingela
Ingela

Om mig:

Välkommen till mig, en kvinna i sina bästa år som lystrar till namnet Ingela, mamma, fröken samt även rockfröken.
Jobbar som lärare åk 1-3 på en skola i Halmstad. Jag har återvänt och bor i min gamla ungdoms hemstad Halmstad sedan 2011 och bloggar om mig själv och om att vara mitt i livet.
I familjen ingår Göran min älskade man (gammal klasskamrat sedan 9:an på Vallåsskolan) och Christoffer 26, Carolina 25, Zebastian 23 som är mina utflugna barn samt Pontus 26, Hannes 20 även de utflugna och Sanna 17 som är Görans barn och mina bonus-barn.
Denna blogg är min och därför bestämmer jag själv om mina inlägg. Jag pratar ibland gott om både barn och mig själv. För vissa är mina inlägg väldigt roliga, för andra totalt ointressanta.

Är du med på bild och vill plockas bort så säg till.

Om

Min profilbild


Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela