inghar.blogg.se

om mig själv, mitt i livet

Hattar, hattar och hattar...

Publicerad 2016-01-23 17:53:55 i Inlägg,

Jag har alltid haft en viss förkärlek till hattar…

Min blick finner alltid den där kvinnan eller herren i den eleganta hatten, det är som om ögat dras till dess exklusiva, tjusiga huvudbonader ute på stan.  Jag ratar eller godkänner utan omsvep.

Wikipedias  ”Hatt är en mer eller mindre styv huvudbonad med kulle och i regel ett brätte. Hatt används främst till skydd mot solen, köld och regn. Hattar förfärdigas av olika material till exempel filt och halm. Damhattar som bärs som prydnad görs ofta av tyg såsom siden, sammet med mera.”

Då jag själv ska välja accessoarer har jag funnit det alltför exklusivt för min egen klädkod att välja hatt men under vissa perioder i mitt liv har det känts helt rätt.

Då vi skulle lattja till det under en skolfotografering i årkurs 9 (Vallåsskolan) var vi några skolkamrater som tydligen ville synas lite extra och tog då tillfället i akt. Jag valde en av pappas gamla fina hattar som han hade på sig i tjugoårsåldern. Jag stoltserade gärna i denna minns jag.

 
Djärv som jag var under ett år som tjugoåring, då jag bodde och var au-pair i England, utanför London kändes det häftigt att kunna spatsera längst  Piccadilly Circus, Oxford Street och Covent Garden i egenköpt röd yllehatt.  Det kändes helt ok och ganska häftigt att befinna sig i en av världens häftiga och modemedvetna städer.

När jag sedan själv fick barn sydde jag gärna fina hemmasydda kläder till dem, kanske till barnens förtret.  Precis som min egen mamma matchade jag gärna färger och tyger så att man verkligen kunde se vilken familj barnen kom ifrån. Alla i lika färgkombinationer… hi hi. 

Oftast fick lilla Carolina en matchande hatt som förgyllde hela utstyrseln… så gulligt så.

Senare under hennes tid som aktiv dansare i både boggie woogie  och Lindy hopp hade jag lyckan att få sy upp små härliga exklusiva huvudbonader med matchande kläder.

Ja på något vis har tillfredställelsen för huvudbonader hållits under kontroll tills idag … 
I mitt arbete med barn har det alltid funnits tillfälle till att spöka ut sig lite i olika sorters huvudbonader. 

 

Jag tycker dock det är riktigt kallt ute och mössa är ett måste just nu… jag hittar inte någon jag trivs i och har svårt att bara använda huvan på jackan… den begränsar även synen.

Äntligen har jag möjlighet och chans att leta efter en riktig pärla till huvudbonad.  Jag har gått i och ut ur alla sorters affärer inne i stan och jag hittar inget som passar. Tillslut letar jag på nätet och hittar en unik liten butik med en modist som har en ateljé´ med hattar och ramar i Halmstad. Jag tänker att gör ett besök annars får jag väl söka på nätet och skicka efter en kanske…

Jag kastar mig på cykeln och trampar så iväg och finner denna härliga lilla butik: http://www.hattar-ramar.se/

Jag hade hoppats på en fårskinns pillerburk… men hur jag än letar så finner jag ingen som den jag har i min tanke. Tänker nästan ge upp och tycker inte alls att det finns så mycket hattar att välja på som jag önskat… jag ger det dock en chans, så där står jag… tar på och av hattar… och finner tillslut denna lilla pärla…  

 

LCHF - Kostdoktorn

Publicerad 2016-01-23 14:40:26 i Inlägg,

LCHF-kostdoktorn dyker upp överallt. I alla sorters sociala medier dras ögonen till dessa rader…

Fördelarna tycks vara enorma, genom färre kalorier, socker och mer fett blir du av med tex. diabetes 2, epilepsi, depressioner, blir piggare samt förlorar även dina överviktskilon. 

Erkänner att skepsisen är stor med ännu en diet som kanske inte fungerar,  men efter en mycket tungt 2015 då många saker påverkat min kropp måste en förändring ske för hela kroppens mående. 

Sedan en månad tillbaka har jag uteslutande ätit LCHF kost. Mitt huvud har återhämtat sig och det var länge sedan jag känt mig så fräscht, mitt minne har blivit mycket bättre. Hela kroppen känns piggare och jag orkar mycket mer. 

För en vecka sedan konstatera jag att viktminskningen dock uteblivit…  Tänk om jag går upp i vikt, istället då jag sätter i mig så mycket fett?  

Jag läste då att om man inför periodisk-fasta, så hjälper det kroppen ytterligare och snabbare slimmar till magen, ökar fettförbränningen och kalibrerar min aptit. Kanske en toppväxel för mig som vill gå ner i vikt lite fortare. 

Periodisk Fasta heter Intermittent Fasting (IF) på engelska och betyder att du medvetet växlar mellan tidsfönster av ätande och fastande - och ofta förskjuter proportionen mellan dessa så att fastedörren ökar och ätdörren minskar. Du behöver inte träna för att få bra effekter av Periodisk Fasta, men effekterna verkar bli bättre när den kombineras med träning. Du får effekter av Periodisk Fasta oavsett vad du äter. Men upplevelserna av Periodisk Fasta tycks mer positiv på lågkolhydratkost.  

Så nu har jag under en vecka provat denna metod. Periodiska Fasta i sin enklaste form är att jag hoppar över en måltid. Låt oss säga att jag har ätit upp min kvällsmiddag kl 19:30. Jag äter inget mer under kvällen och utnyttjar nattens automatiska fasta, hoppar över frukost och äter först en lunch kl 11:30. Då har min kropp fastat i 16 timmar. Efter lunchen äter jag ett mellanmål och en middag på kvällen innan kl 19:30 igen. Jag  kan upprepa detta dagligen eller ett par dagar i veckan, helt beroende på vad som passar i min vardag. Detta upplägg brukar kallas ett 16:8-upplägg, det vill säga jag fastar 16 timmar (fastedörren) och äter min mat under 8 timmar (ätdörr).

Måste säga att detta tillsammans med LCHF kost har gjort att jag tappat flera centimeter runt midjan samt även gått ner 1,5 kg. Jag har hållit mig mätt och inte känt någon hunger alls under veckan.  Förvånansvärt lätt! 

Det kan dock kännas lite jobbigt i de mer sociala matsituationerna, speciellt under helgen...  
En fika, fester, resturangbesök osv. där man själv inte kan påverka så mycket kan bli lite tunga. Jag har dock en stor målmedvetenhet som gör att jag ska minsann fixa detta. Vi får väl se vad min karaktär kan ta mig...
So far so good...  

 

Jag erkänner...

Publicerad 2016-01-16 15:42:56 i Inlägg,

Jag erkänner att mitt engagemang har tunnats av ganska rejält….
Jag har inte direkt något att säga… Kanske jag bidar min tid. Jag vet inte…

Mina inlägg på sociala medier har tunnats ut och mina blogginlägg har då rakt inte varit många de senaste månaderna. De är lätträknade så att säga… Mobilen ligger oftast på hyllan och så skönt det är… ibland glömmer jag även att ta med den om jag är ute och åker någonstans. 

Inte så att jag inte har tankar och idéer om olika saker utan jag har bara inte haft lust och tid till inlägg och kommentarer. Kan dock konkret konstatera att inlägg på sociala medier idag är allt för dystra, hatiska, rasistiska för att jag ska orka bry och tycka i olika kommentarer och inlägg om olika saker.  Att rulla i flödet på FB har blivit rätt deprimerande faktiskt. 

Jag har dock hittat en sak jag skulle vilja dela med mig av… ha, ha!!!

I torsdags blev jag en hantverkare igen.

I flödet på FB för någon vecka sedan dök det helt plötsligt upp en härlig invitation om att gå en keramik-kurs vid tre tillfällen hos Ateljé lilla lugnet.  Lena Skoglund som vi träffade på Mallorca och hennes dotter Hanna är engagerade konstnärer. Och i Lenas mysiga ateljé kunde nu vi som ville, få tillfälle att själva tillverka egna personliga fat.  Vid tre tillfällen skulle det tillverkas, glaseras och gås igenom vad vi åstadkommit. Vem nappar inte på en sådan härlig grej, tänkte jag… hi hi.

Så i torsdags så var det dags för första tillfället. Jag gladdes verkligen att i all enkelhet och helt opretentiöst släppa loss min konstnärliga ådra och bara låta fantasin och mina händer skapa något som kanske kunde likna ett fat.

Jag erkänner det var skitkul!
6 krutkärringar i min egen ålder och en massa olika sorters lera som vi gick loss på.  I en härlig miljö där allt andas konstnärskap bankade, kavlade, skapade och skrattade vi under en lång härlig kväll tillsammans.

Nedan följer en serie bilder från kvällen…

 Lena skär upp lite lera vi ska använda...
 
 
 
 
 
 
 
 
Mitt personliga unika fat börjar ta form...
 
Nästa gång kanske jag målar en tavla... vem vet? 
 
 
Stort tack, Lena! 

Kvällsvandring i snö...

Publicerad 2016-01-09 21:24:00 i Inlägg,

På vintrig kvällspromenad i Halmstad stad.
 
 
 
Som ett nålsöga... står den där Halmstads HIMMELSBÅT
 
I Halmstad har vi en kramzon! Det kan behövas i dessa tider. 
 
Sakta vi går genom stan...
 
Klara Johanssons fåtölj på Storgatan i Halmstad. En uppvärmd betongfåtölj med tillhörande läslampa. 
 
 
 
Och där sitter hon flickan i baljan... alldeles ensam i parken, inga träd till skydd. Hon har dock fått ett halsband om halsen av någon snäll själ.  
 

Nytt år!!!

Publicerad 2016-01-06 17:25:00 i Inlägg,

2016! 
Ja, så var ännu ett år passerat... 
2015 var ett turbulent år av kaos men framför allt ett år fyllt av kärlek. 
 
Vi flyttade från vårt älskade hus på Brogård i Halmstad till en lägenhet i stan, Ja du hörde rätt, och jag har inte ångrat det en sekund. En fantastisk lugn, harmonisk, vit, fräsch lägenhet vid Norrekattspark, precis utanför porten, men ändå i händelsernas centrum om man själv vill, med närheten till allt. 
 
Vi har gjort massor av fantastiska resor...
Med min stora kärlek i livet har jag upplevt delar av Italien och Mallorca, med så mycket kärlek, grönska och värme . 
 
 
 
 
 
Barnen fick påhälsningar i Luleå, Göteborg och vår fina huvudstad Stockholm... alltid lika trevligt att umgås med nära och kära. 
 
 
 
 
Ett uppslitande avsked där verklig kaos uppstår men ändå så otroligt mycket kärlek förmedlas. 
Nära och käras hemska sjukdomar där man helst av allt bara vill krama om och sprida ljus och kärlek till läkning. 
En fantastisk konsert med Dan Reed med Stronger Than Steel. 
 
 
 
 
Därefter en återflytt med än mer kärlek.
Vigsel i Palma de Mallorca där mammas gamla armband fick nytt liv.
 
 
 
 
 
 
Nytt jobb men ändå i gamla fotspår. 
Olika sammankomster med barnen...
 
 
 
 
 
Framför oss ligger nu ett 2016 med outforskade dagar som kan ge så mycket liv, kunskap, ljus och kärlek. 
Välkommen 2016! 🍾🎉

Ingela
Ingela

Om mig:

Välkommen till mig, en kvinna i sina bästa år som lystrar till namnet Ingela, mamma, fröken samt även rockfröken.
Jobbar som lärare åk 1-3 på en skola i Halmstad. Jag har återvänt och bor i min gamla ungdoms hemstad Halmstad sedan 2011 och bloggar om mig själv och om att vara mitt i livet.
I familjen ingår Göran min älskade man (gammal klasskamrat sedan 9:an på Vallåsskolan) och Christoffer 26, Carolina 25, Zebastian 23 som är mina utflugna barn samt Pontus 26, Hannes 20 även de utflugna och Sanna 17 som är Görans barn och mina bonus-barn.
Denna blogg är min och därför bestämmer jag själv om mina inlägg. Jag pratar ibland gott om både barn och mig själv. För vissa är mina inlägg väldigt roliga, för andra totalt ointressanta.

Är du med på bild och vill plockas bort så säg till.

Om

Min profilbild



Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela