inghar.blogg.se

om mig själv, mitt i livet

Lyckan är att kunna få barn…

Publicerad 2013-10-31 18:47:30 i Inlägg,

Jag hade förmånen att lätt bli gravid, det är det inte alla som har. Även om jag anser att det var ganska tufft att vara gravid första gången. Så har lyckan varit att kunna bli gravid. Jag har i hela mitt liv arbetat med barn på olika sätt. I förskolan som barnskötare, som au-pair, elevassistent, vikarie i skolan, som barnledare inom kyrkan, som pedagog på fritids, som lärare på skolan, och nu tillbaka som förskollärare i förskolan. Man kan säga att mitt liv har kretsat kring barn på många olika sätt. Jag älskar arbetet med barn.

Därför var lyckan total när jag själv kunde föda fram mina tre barn. Jag valde att få dem tätt, från den första sonen till den yngste är det tre år och fyra månader. Det är ganska tufft tempo kan man tycka men jag älskade det. Jag ville vara hemma med barnen så länge som jag hade möjlighet. Tyvärr är det sista barnet som kommer lite i kläm när man är tvungen att gå tillbaka för att bli försörjare igen. Jag älskade att gå hemma med barnen.

Leka, pyssla och greja… och man hann så mycket… sylta, safta, baka, sy, jag till och med stöpte ljus med barnen till julen. Vi hittade på massor av härliga saker tillsammans. Skulle det någon gång bli lite tråkigt kunde vi ta oss till öppna förskolan eller till biblioteket för en lite sagostund. Jag njöt och jag tror att barnen gjorde detsamma. När jag väl började arbeta igen så försökte vi ändå lirka och knixa med tider för att få vara hemma så mycket som möjligt med barnen. Man hade förmånen att under några tillfällen få ta ut extra dagar från försäkringskassan för att vara med på förskolan och skolan för att se verksamheten där barnen vistades i under dagarna.

 

Dagens samhälle har inte dessa förmåner med kontaktdagar som fanns då.  Istället har regering och riksdag beslutat att alla barn har rätt till utbildning. 20 år senare har synen på föräldrars ansvar helt förändrats. Nu ska man lämna bort sina barn 15 timmar i veckan när man själv är hemma… Ibland tycker föräldrar att detta är för lite tid, utan vill helst lämna bort sina barn på heltid för att själv kunna förgylla sina dagar med egna aktiviteter så som gym och shopping. Föräldrar är så upptagna med sitt eget liv att när de hämtar har det fullt upp med sig själva. Flera gånger har jag sett föräldrar prata i mobiltelefon då de kommer in för att hämta, de hinner inte ens frågar hur barnen har haft det på förskolan, utan fortsätter prata under hela tiden som hämtningen sker…

Vi får knappt inga föräldrar till att komma på föräldramöten och håller vi öppethus så kommer möjligtvis en eller två föräldrar som stannar till lite extra vid hämtning.

I Läroplanen står det att: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

I dag kan man lämna bort sina barn på dagis, fritids, nattis, kyrkis, lekis, på varuhus, på gym.  Vi som vuxna kan tycka att tempot är hårt i samhället med övertider med mera. Det vi inte tänker på är våra små barn befinner sig i stora barngrupper under väldigt många timmar per dag.  Kan det vara värt detta. Jag är övertygad om att allt hänger ihop… varför lär sig inte barnen mer nu i skolan än vad vi gjorde som barn. Varför har läsinlärningen i skolan blivit sämre resultatmässigt. Vi har ett samhälle där multimedia och IT har kommit så nära och ändå så går resultaten ner. Hur många föräldrar orkar sitta ner med sina barn och läsa en härlig rolig saga, läsa läxor osv.   

Jag tycker att förskolan idag är riktigt bra, med engagerade och lyhörda pedagoger, om man bortser från storleken på grupper. Stressen i samhället är otrolig och jag önskar barnen fick mer tid med sina föräldrar.

Fortfarande än i dag längtar jag efter att få komma hem och rå om min familj. Att prata diskutera och göra saker tillsammans, det är kvalitetstid för mig.

Borde vi inte kunna dela med oss av vår tid. Om alla arbetade 6 timmarsdag skulle kanske alla få en plats i samhället. Alla unga och arbetslösa kunde komma in på arbeten och vi kanske inte skulle stressa ihjäl oss och våra barn skulle må så mycket bättre. Kanske våra barn också hade hållit sig friskare och fått ett bättre immunförsvar… Vad tror du? 

 

Stormen Simone...

Publicerad 2013-10-29 18:28:00 i Inlägg,

På grund av det förvärrade väderläget med storm som är utfärdad klass 3-varning stänger barn- och ungdomsförvaltningen sina verksamheter klockan 15. Föräldrar uppmanas att hämta sina barn så fort som möjligt. Självklart ska verksamheterna fortfarande vara öppna så länge det finns barn kvar.  Du kan vara trygg med att inga barn kommer att lämnas utan tillsyn. Vi kommer att fortsätta hålla dig informerad via halmstad.se!

Så såg gårdagens massutskick ut till föräldrarna. Vi pedagoger försökte så lugnt som möjligt låta barnen få äta sitt mellanmål en halvtimme tidigare än vanligt och sedan var det dags att plocka ihop på avdelningen. Föräldrarna var mycket förstående och alla var vid gott mod när barnen hämtades... Inga sura miner här inte!

Jag plockade undan, larmade på förskolan och tog bilen till affären för att köpa lite extra batterier till ficklampan där hemma om nu elen skulle gå. Förberedelserna inför stormen genom media har varit mycket bra. Vad behöver man då tänka på?

Halmstad kommun uppmanade att:

·         Följ väderutvecklingen under måndagen. Halmstads kommun uppmanar allmänheten att iakta försiktighet. Ovädret innebär att det är farligt att vistas ute, bland annat på grund av nedfallna träd.Stormen kan även medföra omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.

·         Håll dig inomhus i största möjliga mån från 15-16-tiden och fram till midnatt

·         Ladda din mobiltelefon. Bunkra upp med batterier, ficklampor, stearinljus och tändstickor.

·         Har du brunn med elektrisk pump, pumpa upp vatten.

·         Se tips och råd från Energimyndigheten inför ett eventuellt strömavbrottlänk till annan webbplats.

·         På Eon:slänk till annan webbplats och Hem:slänk till annan webbplats webbplats kan du se eventuellt   drabbade av strömavbrott.

 

Jag har aldrig varit med om en sådan förberedelse i samhället någon gång. Hemma hade vi redan under morgonen tagit in de få sakerna i garaget som inte hunnits sätta in inför vintern. Nu efter arbetet kördes även bilen in för att inte få kringblåsande saker på sig. Lite spänning fanns allt i luften. Maten lagades snabbt på spisen, allt för att inte elen skulle hinna gå. Ljusen tändes på bordet så mysfaktorn var stor.

 
                                    
 

Och ett litet, litet glas rött hälldes upp till färskpastan med god sås.  

Tändstickor och kamera tillgängliga på ett bra ställe… 

 
Sedan kunde det få börja blåsa och det gjorde det….

Hela kvällen undrade vi, kan det verkligen bli värre i styrka, nu måste det väl ändå vara kulmen? Vi hade en fantastisk tur som fick behålla både el och värme i vårt hus. Vi funderade länge på om vår brevlåda skulle få stå kvar och även vår häng-sälj på framsidan.  

På morgonen när vi vaknade var spänningen olidlig… Vi vandrade runt på tomten för att kika på vad som blivit skadat… Då vi bor nära skogskanten så hade vi haft en otrolig tur, inte ett träd hade fallit. Ett litet stuprör hade vridit sig, det var allt… vi andades ut.

På väg till jobbet såg vi hur grannhusen blivit drabbade. Många av hyreshusen hade sina takpannor blandade som spelkort på taken. Studsmattor och andra trädgårdsmöbler låg kring blåsta. Stora vägskyltar låg i diken samt trädgrenar som brutits av i stormen. Inga större skador har jag dock kommit i närheten av. Två stora träd hade blåst sönder på förskolan det var allt.

Stormen Simone som drog in med brutal kraft över Halland under måndagskvällen orsakade bland annat olyckor, nedfallna träd och ledningar, strömavbrott och materiella skador. Värst drabbade är Halmstad och Laholm. Räddningstjänsten och SOS Alarm har dock bara fått in cirka 80 ärenden, varav 5-8 större händelser, under och efter stormen. Det har framför allt handlat om trafikolyckor, blockerade vägar, skadade bilar och automatiska brandlarm. Ett fåtal ärenden har rört personskador. Under natten har räddningstjänsten röjt undan grenar och träd för att hålla större vägar tillräckligt framkomliga.  

- Vi upplever att Halmstadborna har hörsammat varningar och inte vistats utomhus i onödan. Händelser som har kommit in har varit högst väntade och under morgonen har samtalen avtagit, säger Lars Fredin, som varit stabschef på räddningstjänsten under natten.   Försäkringsskadorna är beräknade till ca 30 miljoner kr.

Tack och lov! säger jag, så tror jag ändock att det kunde blivit mycket, mycket värre…

 

 

En dag vi aldrig ska glömma…

Publicerad 2013-10-28 16:59:00 i Inlägg,

Torsdagen den 13 januari 2011 börjar som vilken vardag som helst… denna dag skulle förvandlas till en dag vi aldrig ska glömma…

Tillsammans med mina kolleger sitter jag runt bordet på Hjortmosseskolans konferensrum för att gå igenom nästa veckas planering och elevernas skridskodag veckan därpå. Samtalet runt bordet är uppsluppen och diskussionerna går varma kring elevernas stundade lektioner. Klockan är snart åtta på morgonen och vi ska snart bryta upp för att börja dagens första lektion med eleverna. Plötsligt ringer min privata mobiltelefon som jag glömt stänga av ljudet på… diskret kollar jag vem det är. Syrran!!!  Jag slår av ljudet… Samtidigt som det ringer igen!

Det måste ha hänt något… tanken går igenom mitt huvud…   Jag ber kollegerna om att få ta telefonen och förflyttar mig till rummet intill samtidigt som jag svarar.

Min syster är mycket upprörd och det är svårt att få ordning på orden och vad det hela handlar om. Till slut kan mitt huvud reda klarhet i de ord som träffar mitt innersta…  Mina barns föräldrahem och mina barns pappas hus står i ljusan lågor.  Var finns Carolina? Har barnens pappa hunnit till arbetet? Min systers frågor är många! Hon står i fönstret i sitt hus och ser rakt över vägen där mitt forna hem fullkomligt går upp i rök.

Hon försöker komma i kontakt med mina barns pappa…. Hur får man tag i honom på arbetet… finns det någon man kan ringa?  Det misstänks att det finns en människa kvar i huset…  Birgittas man Patrik har sprungit över vägen för att vara brandmännen till hjälp. Carolina har sovit gott i Trollhättan i natt, hon beslutade sig i går för att bli kvar och plugga lite extra hemma och kunde därmed sova en extra timma på morgonen.  Detta kunde jag nu tala om för de oroliga Nossebroborna.

I stället fick vi nu så snabbt som möjligt försöka få tag på barnens pappa för det var väl inte han som var kvar i huset… Nej, hans bil var borta!  Han måste ha hunnit till arbetet. Samtidigt har en god vän till min exman fått tag på barnens far på hans arbete.  Och jag får i luren veta att brandmännen har hittat en person som omkommit vid den våldsamma branden. 

Rökutvecklingen är så kraftig att de rökdykare som skickades in, fick vända. Och enligt insatsledaren kommer eftersläckningsarbetet att ta mycket lång tid. Branden startade i en lägenhet på tredje våningen och hade spridit sig till vinden ovanför.– Just då hittades en kropp, men samtidigt blossade elden upp våldsamt och virke från taket rasade ner. Rökdykarna tvingades avbryta insatsen. Personalen kunde i det skedet inte få med sig kroppen ut, det skedde istället senare under dagen.

 

Räddningstjänsten från Essunga och Grästorp arbetade intensivt för att förhindra spridning av den kraftiga branden, som tog sig neråt i huset. Först vid tiotiden var elden under kontroll. Eftersom huset var mycket illa åtgånget fortsätter man att vattenbegjuta byggnaden, för att skapa förutsättningar för en bra brandutredning.

Byggnaden inrymmde lägenheter på andra och tredje våningen och en frisörsalong i bottenplanet. Huset var ett av de äldre i Nossebro, uppfört 1921. Efter en massiv insats från fem kårer kunde eldsvådan begränsas till det drabbade huset.

                                      
 

Jag andas ut att barnens far var räddad samtidigt som jag både blir arg och ledsen för hyresgästen…  Vad är det som egentligen har hänt, vad hade han utsatt min familj för?

Huset gick inte att rädda utan fick tillslut rivas.

Nu snart tre år efter känner jag fortfarande en sorg. Sorg för mina barn och deras far… deras hem hos sin pappa är borta för alltid. Alla barnens saker vi sparat från barndomen gick upp i rök. Men vad är värdsliga ting mot ett liv…

Nossebro som samhälle där en bit av mig och mina barns historia försvann, kan för mig aldrig bli det samma.  

Och fortfarande är jag lite nojig och arg när folk omkring mig röker…   
vill aldrig någonsin höra talas om eller uppleva att någon säng-röker, kanske förstår du varför…

 

Vad betyder en besvikelse eller två...

Publicerad 2013-10-27 15:31:12 i Inlägg,

Solens strålar genom skogspartiet på baskidan gorde att man blev på riktigt bra humör i morse. En god frukost och vi var laddade för att gå på bomässan på Halmstad Arena.

 

Inte hade jag några direkta förväntningar men ändå… jag blev besviken. Visste igentligen inte vad jag hade väntat mig, men när vi gick därifrån var känslan ändå lite av den som jag upplevde i gårkväll. Lite lurad på konfekten…

 

Inte ens denna fika kunde vända känslan.

Bänkad i soffan framför tv´n. .. glögg, pepparkakor och ädelost och en stor potion förväntan..

En förväntan som sjönk ju längre in i programmet jag kom.

Vi hade med stor förhoppning  bjudit in Görans bror med sambo  för att inta en god måltid, ett  glas vin, för att sedan sjunka ner i vardagsrummet och avnjuta kvällen tillsammans i gårkväll.

 

 
 

Deltagarna i årets första program,  Så ska det låta, var inte alls så underhållande som jag hade hoppats på… kanske programmets underhållningsvärde kan växa med kommande avsnitt.   Besvikelsen var att deltagarna enligt mig inte kunde förmedla en genuin egen tolkning av Lill Lindfors låtar eller var mina förväntningarna allt för höga. Det blir ju lätt så att det är inte är så enkelt att få en serie att fungera år efter år. Det krävs rätt sorts artiser som verkligen bjuder på sig och en produktion som kan förmedla en viss känsla på rätt sätt. Jag hoppas programserien kommer att växa…  


Vad betyder en besvikelse eller två... 

För jag vet att på lördag kommer jag ännu en gång sitta bänkad inför nästa program och hoppas kunna få njuta av nästa artists låtskatter. Kanske kommer det en skatt som förmedlar en äkthet som ger rysningar in i själen… Jag är ännu en gång öppen för att ta emot den känslan. 

 

Grattis alla pastalovers, idag är det världspastadagen!

Publicerad 2013-10-25 20:18:26 i Inlägg,

Grattis alla pastalovers,  idag är det världspastadagen!

Därför for jag och Göran till affären för att inhandla pasta..orkade inte ställa oss och göra egen pasta  i kväll efter jobbet. 

Men till vår stora glädje hade ICA dagen till ära färsk tagliatelle att sälja. Färska kantareller kostade vi också på oss till vår parmiddag….  barnen är i väg på eget håll. Så här ska njutas al dente…

 

Färsk italiensk tagliatelle gjord på ägg och durumvete. Ett glas rött samt Görans  otroligt goda gryta tillsammans med kantareller. 

 

Bon appétit!

 

 

 

Vintertid 2013

Publicerad 2013-10-25 16:20:32 i Inlägg,

Vintertid 2013 - ställ tillbaka klockan.
Nu är det dags igen. Söndag 27 oktober går vi tillbaka från sommartid till vintertid (eller normaltid som petimetrarna säger). Vintern är här och av någon anledning tycker vi fortfarande att det är bättre med ljus på morgnarna än på eftermiddagarna när fler barn och ungdomar har möjlighet att uppleva ljuset.

Natten mellan 26 och 27 oktober, kl 03.00 ställer vi tillbaka klockan en timme.

Samtidigt kan vi passa på att ställa tillbaka trädgårdsmöblerna, utegrillen och balkongmöblerna, in i förrådet. Nästa vår, 30 mars är det dags att ställa fram alltihop igen.

                 
 

I går torsdag den 24 oktober skrev Aftonbladet ett inlägg :

Dags att ställa om klockan

STOCKHOLM. På söndag är det dags att ställa tillbaka klockan en timme. Men tidsomställningarna höst och vår är inte okontroversiella. Det finns forskning som visar att omställningarna är rent av skadliga för vår hälsa och centerpartisten Annika Qarlsson och en kollega föreslog för två år sedan att de ska upphöra.

Men motionen avslogs, bland annat med motiveringen att frågan regleras av EU och att det är viktigt att vi samordnar tiden med övriga europeiska länder.

Annika Qarlsson köper inte argumentet.

– EU bestämmer för att vi låter dem göra det. Så som jag tolkar det har vi en möjlighet att säga att hälsokonsekvenserna är för stora, att för många människor får problem, och att vi tycker att det väger tyngre än samordning, säger hon.

Precis så här tycker jag också… varför ska vi ställa om klockan… och till vilken nytta.
Kroppen protesterar högljutt både vår och höst och skriker att det är totalt fel… och tänk på alla stackars kor och andra djur som är vana att mölkas tex. vid en viss tid osv.

Jag säger bara låt oss få ha normaltid hela tiden…

                   
 

Tack och lov för Skype…

Publicerad 2013-10-24 19:53:00 i Inlägg,

Höstvindarna tar i,  bladen trillar av och regnet piskar mot takfönsterrutan en helt vanlig oktoberdag…  och jag längtar. Jag längtar efter mina barn. Utspridda över hela Svea rike studerar de i sina städer från norr till söder, konstigt att de alla har hamnat i städer på östkusten.

I går pratade jag med Christoffer via Skype! Vilken fantastisk  lycka för en mamma att träffas så där i cyberspace. Christoffer satt som vanligt på sin plats framför datorn när jag träffar honom. Lagom långt från datorn så jag kan se delar av hans hem också. Har han diskat eller står den kvar i köket, är sängen bäddad? Ja, det gör mig ingenting… men jag får ta del av honom på ett helt annat sätt än jag får i telefonen. Jag ser honom, ser hans ansiktsuttryck  och hans mimik. Det känns nästan som jag kan röra vid honom. Det är sann lycka!

Christoffer förbereder sig, nästa vecka är det tenta-period. Jag vet hur viktigt det är, att klara sig, jag har själv varit där och det måste bara fixa sig. Ibland hänger det på en skör tråd. Det är aldrig lätt att veta om man valt rätt utbildnig men de verkar som om de trivs och har valt rätt… I alla fall just nu. Vad livet sedan för med sig har man knappt någon aning om. Christoffer har valt att läsa uppe i Luleå. Civilingenjör i Flyg och Rymdteknik. Efter jul ska han flytta till Lappland och Kiruna, den nordligaste staden i Sverige. Han får då förmånen att studera på Campus där i ett nära sammarbete med Esrange Space Center. Oj, jag tycker det låter jättespännande.   Vem vet om han tänker ta sig ut i rymden så småningom…

                              

Jag skulle gärna vilja hälsa på honom under nästa år, kanske även  passa på  att få se Ishotellet i Jukkasjärvi.

Carolina befinner sig i Stockholm, där hon studerar till tandläkare vid Karolinska Institutet. Hon har kommit igång med att göra rotfyllningar och kronor. Kanske kan löna sig även för en morsa att ha en dotter som kan fixa till tänder om skadan skulle vara framme…  bäst att borsta på! 
                                            
 

Härligt hon kommer hem en sväng nästa helg och hälsar på. :D

Zebastian har precis börjat sina studier i Karlskrona vid Blekinge Tekniska Högskola. Här är det dator och webbprogrammering som gäller.  Otroligt fantastiskt när han på håll från Karskrona loggar in på min dator hemma i Halmstad och kollar om jag har de senaste programvaran för olika program och om det är något som bör uppdateras osv. Jag säger att datorer är som bilar… de ska bara fungera. Så det är otroligt bra med lite back up.

 
Jag längtar otroligt att få rå om dem till jul!

 

 
 

 

Handledning...

Publicerad 2013-10-23 14:57:29 i Inlägg,

I går var jag med på ett litteraturseminarium i handledning för VFU- studenter från Högskolan, mycket intressant. Diskussionerna och reflektionerna var stora när vi nyanserat diskuterade det här med handledning.

 Vi kom fram till att:

Stor ansvar vilar på den handledare och handledningen då det kräver ödmjukhet , medvetenhet, lyhördhet när man tar emot lärarstudenter . Att lyfta rätt sorts öppna frågor som leder in utvecklande frågor för ett bra reflekterande i arbetslaget. Strävan är att studenten och arbetslaget ska utvecklas och där pedgogerna lyfter aspekter som strävar mot utveckling av verksamheten, där förändring till bättre handlingar i vardagen blir resultatet.

Att hinna reflektera, och analyser det man  oberverat  är ju en förutsättnig för utveckling. Men förutsättningen är att det finns tid för analys tilllsammans med personallaget där alla kan reflektera tillsammans.  Det är som att lägga ett pussel av reflektioner. Pedagoger ser olika saker. Det är analysen tillsammans som utvecklar och ger möjligheter till att förändra arbetet i verksamheten.  Förutsättningen är att barngruppen inte är för stor och att tid finns för reflektion.

Jag anser att dagens förskolor har alldeles för stora barngrupper. Håller du med?

Handledningssituationer för VFU-studenter utförs under hela dagen. En pågående dialog om lärandet samt förståelse för vad som sker i verksamheten där allt runt omkring tas upp till reflekterande och väcker tankar. De enskilda aktiviterna i sig är inte det enda som är i focus utan helheten i verksamheten.  När jag reflekterar kan jag tänka efter en episod… jag hittar nya sätt att förhålla mig till olika saker och handlingar.  Grunden är att se svagheter och luckor hos sig själv  för att kunna förändras och utvecklas och inte stagnerar.  När man tillsammans med andra utbyter erfarenheter så utvecklas tankar där ett gemensamt reflekterande ger möjligheter till att nya perspektiv uppstår. 

Vi söker alltid sammanhang och mening med det vi gör och i handlingar som sker i vardagen. Vårt språkbruk har inte de nyanser som kanske skulle behövas då  vi vill förmedla upplevelser eller tankar. Vi behöver tänka och prata utanför boxen. Att förmedla någoting så att andra förstår.  Allt handlar om hur man tolkar det sagda ordet.

 ”Om alla hade samma information  skulle det inte vara någon större poäng med att kommunicera”

Att ställa sig i dialog med sin egen praktik och att använda dokumentation som underlag i gemensamma reflektioner för att utveckla verksamheten är en fantastisk möjlighet. Men finns det tillräckligt med bra handledare för att föra fram ett sådan utveckling. Där pedagoger kan ställa sig rätt frågor. Tex. Vad barnen lär sig och hur de lär sig? Hur får vi dialog med föräldrar och politiker ? och vem utvärderar detta?

Handledningsstrategier och handledning är viktigt men hur ser det ut på förskolorna runt om i Sverige. Finns det handlednig och hur ser den då ut?

Jag hoppas att jag är en bra handledare och mentor. Jag strävar alltid efter att utveckla mig själv och verksamheten där jag arbetar. Då är det viktigt att jag bemöter människor runt mig med ödmjukhet , medvetenhet, lyhördhet och respekt, även när jag tar emot nya lärarstudenter, de ska ju bli mina kollegor. 

 

 
 

GLÖGG!!!

Publicerad 2013-10-22 20:54:00 i Inlägg,

Spanade runt lite på Facebook och fick se att mina kära kusin i Göteborg gjorde glögg på en av bilderna.Då får man vara kvick och fråga efter recept för är det något man längtar efter, så är det just glögg i höstmörkret . Enda nackdelen är att man måste vänta så många veckor innan provsmakning, därför skickade jag Göran till affären.

Vill ni prova så är receptet här:

Dunderglögg:

5 liter svagdricka

1 pkt vanlig jäst

4-5 råa potatisar, skivade

2,5 kg socker

500 gr russin

1 påse hela nejlikor

1 påse kardemummakärnor

1 bit färsk ingefära ca 5 cm

1-2 kanelstänger

Ev pomeransskal

Blanda allt i en (urtvättad & ren!) hink. Rör tills allt löst sig. Täck med plastfolie. Gör små hål i folien och låt stå. Minst 3 veckor helst 6-7. Rör om någon gång då&då.

Häll på rena flaskor efter att du silat, filtrerat glöggen. Använd hävert när du häller över glöggen på flaskorna.

GOD JUL!

 

Jag hoppade över pomeransskal och jag köpte faktiskt en ny spann....

 
Nu är det bara att vänta :D 
 

Nu är de snart här igen…

Publicerad 2013-10-22 07:45:32 i Inlägg,

Så mycket bättre 2013 sänds åter igen i tv4.

Artisterna som sluter upp och träffas under  en sommarvecka på Gotland för att tolka varandras låtar.  Varje artist har en egen dag tillägnad sig och under dagen ska de andra artisterna framföra egna versioner av artistens låtar. Man får även en inblick i deras tid tillsammans.

Första årets medverkande känns som den som gett mest intryck på mig. Men så kanske det är när ett nytt program lanseras. Nästkommande säsonger har något att leva upp till och man sitter där med en viss förväntan…

Några av de som gjort mest intryck  med sin personlighet i programmen är  Lasse Berghagen,  Thomas Di Leva, September, Laleh, Darin Zanyar, Miss Li, Maja Ivarsson.

Några av de låtar som gett mig mest rent musikaliskt i programserien är  Thomas Di Leva tolkning av Sträck ut din hand (Lasse Berghagen) och Magnus Ugglas tolkning av Olle Ljungströms låt:  Jag och min far.

Ska jag vara riktigt ärlig så går nog de flesta av de övriga låtarna hem i mitt och Görans hem. Ofta kan någon av programens låtar spelas från Spotify på hög volym när vi plockar, städar och lagar mat. 

 

De medverkande i årets upplaga av Så mycket bättre är Agnes, Ulf Dageby, Titiyo, Lill Lindfors, Ebbot Lundberg, Ken Ring och Bo Kasper Sundström. Och vad ska vi tro om detta… 

Ingen är av dem är min favorit. Ändå kommer jag att sitta bänkad framför tv´n. Det bli oerhört spännande att höra vad dessa sju artister kan skapa med varandras låtskatter. Det är ett gäng musikanter som spänner över flera musikgenrer och generationer och de har dessutom fascinerande och intressanta karriärer och liv som vi tittare kommer att få ta del av. Jag har på känn att det här kommer att bli så mycket bättre…

 

 

Till minne av Fonzie

Publicerad 2013-10-21 15:23:00 i Inlägg,

För drygt sju år sedan dök det upp en liten kille i mitt liv. Tillgiven, gladlynt,  energisk och intelligent föll jag som en fura för honom. Min dotter Carolina som är allergiker har alltid tjatat om husdjur. Barnen är uppvuxna med olika djur i vårt hem men under hennes tidiga skolår drabbades hon av pälsdjursallergi och det  gjorde att vi var tvungna att göra oss av med dessa. När vi nu läste på webben, tidningar och böcker förstod vi att den fanns en ras som var snäll mot allergiker och kanske vore detta något för oss om vi nu skulle försöka att ta oss an en hund.  

Ett telefonsamtal bort och Carolina och jag tog oss, en sensommardag en liten tur till uppfödaren som just i samma veva hade en ny kull till försäljning. Så lägligt! Jag vet att det är livsfarligt att ta sig till en kennel när det finns valpar… det kan ju bara sluta på ett sätt.   Och det gjorde det. Valpar, valpar, valpar överallt…

Utan att säga något till Carolina valde jag med omsorg den valp som öppnade mitt hjärta mest… Jag lät Carolina göra det samma… Vi skulle inte tala om vilken valp vi valt förrän vi var helt säkra. I kullen fanns det både pälsbeklädda och nakna hundar och jag var fascinerad av dem båda. Efter ca 2 timmar på kennel kände vi båda att nu skulle vi åka hem och fundera på om detta verkligen var rätt för oss. Carolina och jag hade förälskat oss i samma hund och redan efter två veckor fanns lilla Fonzie där hos oss.

Chinese crested dog är en hundras som finns i två varianter, nakenhund, som är naken och powder puff, hundar som födds med fluffigt hår på, ofta i samma kull. Fonzie var en Powder puff. "Kinesen" är en alert och mycket intelligent hund med ett väsen som ytterligare förstärker det exotiska intrycket. Rasen är både påhittig och självständig, kombinerar man det med en uttalad flockkänsla och en vilja att vara sin ägare till lags. Han älskade våra promenader tillsammans.

Under åren som följde fanns Fonzie med var vi än gick. Han var vårt allt. Jag gick även på två disiplinkurser med Fonzie för att lära mig själv att handskas ansvarsfullt med hundar. Jag gick ut med högsta betyg i båda kurserna.  Fonzie har blivit en del av mig… lika älskad som de barn jag burit.

Det var en otroligt svår tid då jag förstod att jag inte längre hade tillräckligt med tid för honom. Barnen växer upp, flyttar hemmifrån och studerar på andra orter… detta gör att livet förändras.  Arbetet tar tid…  och till slut känns det som att jag ständigt låg på vägen för att snika till mig tid för att hinna hem och ta ut  honom på en promenad. Detta gjorde att jag kände mig sönderstressad.  Under ett år gick jag med beslutångest för hur jag skulle göra för att allt skulle bli så bra som möjligt.

Jag var tvungen att komma till ett beslut och det var mycket tufft att välja bort. Min älskade Fonzie! Det svåraste beslutet i mitt liv…  

I våras tog jag då kontakt med min kära vän Lotta,  som jag bott granne med uppe i Västra Götaland, och frågade om hon kunde tänka sig att ta hand om min lilla älskling. Han hade ju så många år kvar att leva om allt ville sig väl.  Tilde och Lotta tog emot Fonzie med öppna armar.  Vilken lycka för oss alla!

Hur svårt var det då inte att efter bara några få månader ta emot det hemska meddelandet att lilla Fonzie blivit svårt skadad. Lotta och Tilde var ute med Fonzie då en större hund anföll honom och han blev så svårt skadad  med inre blödningar att inte veterinären kunde rädda honom.  Han fick somna in…   vår älskade Fonzie.  

 

Både jag och Göran längtar …

Publicerad 2013-10-20 10:10:00 i Inlägg,

Både jag och Göran längtar …

Vi längtar och väntar med stor förväntan. November och december med advent är just den tid på året då man kan kuraskymning. Tända ljus, lyssna på nostalgisk musik, läsa böcker, spela spel och dricka glögg och äta pepparkakor och dricka te.

 

Årets mörkaste tid och där många hem även vårt, rymmer många ljus, under den här tiden en adventsljusstake med fyra ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats. I fönstren lyser en adventsstjärnan och ljusstakarna.  En annan nedräkning, populär bland barn, är adventskalendern och den är mycket viktig hos oss på förskolan. Jag läser och rimmar sagor och julberättelser varje dag med barnen ända fram till jul. Barnen får öppna det hemliga magiska skåpet där min hemliga julluva brukar ligga. Där finns också sagan, siffran för dagen  och kanske också något annat hemligt som förknippas med dagen.  

 

 

När jag under mer än tjugo år bodde uppe i Västra Götaland var jag med i en fantastisk tjej/damkör. Den mest hektiska tiden för kören var just jultiden. Det var också den tid som var den mest glädjefulla, högtidliga och känslomässigaste musikstunder jag upplevt. Kyrkan under denna tid är en underbar plats där musikglädje förmedlas och upplevs på olika nivåer. Julaftonskvällen med allt sitt firande avslutades alltid med midnattsmässa och när den sista psalmen sjöngs, tänder alla var sitt ljus och vandrar fram för att sätta ljusen tätt tillsammans, till Nu tändas tusen juleljus, där är kvällen fulländad.   

En förväntas tid… och i år har vi tjuvstartat. Vi har redan varit ute och handlat och slagit in de allra första julklapparna. Men var är glöggen…

 

 

En tidig söndagsmorgon…

Publicerad 2013-10-19 12:10:00 i Inlägg,

En tidig söndagsmorgon stod jag  vid handfatet i badrummet för att fixa till mig precis som alla andra mornar. Denna morgonen hade jag dock fått sova lite längre… Vi är morgonmänniskor både jag och Göran men jag brukar alltid låta Göran gå upp före så att jag har tillgång till badrummet lite längre… samtidigt som han kan göra frukost, tar jag gärna en dusch. Denna morgon lät jag händerna värma sig under det rinnande vattnet för att ja, det var lite kyligt där jag stod. Raggsockor på fötterna värmde dock men morgonrocken var lite slarvigt knuten runt midjan. Jag huttrade till och böjde mig över handfatet för att låta mitt ansikte sköljas och renas av det härliga vattnet. Jag fångar vattnet i händerna och sköljer ansiktet två gånger och jag känner det underbara vattnet som rinner längs fingrarna. Tredje gången vattnet når ansiktet hör jag smällen, likt ett pistolskott samtidigt som jag känner en intensiv smärta i ryggen.  Benet försvinner och krampar likt små russin.   Jag stampar och stampar men benet är borta, sover eller det känns snarare som sockerdricka i ben och fot. Smärtan är olidlig och jag skriker rakt ut.

Det var troligen mitt första diskbråck… sedan har det varit ytterligare två…  Men jag ska inte skriva om min smärta och inte om min hängande fot som jag fått dras med i ett år inte heller min hälsporre, min arm som varit hängande eller annan skit som hängt med under dessa två år utan det jag vill förmedla är att det fanns en räddning, en dam i Knäred. Valentina är hennes namn. Hon är utbildad osteopat och har utvecklat en behandling som hon kallar sportmedicin. Jag har varit runt hos många olika läkare och sjukgymnaster men ingen har behandlat orsak utan bara symtom.

Jag fick nys om henne genom en av Görans bekanta. Tack!

 

Valentina kan sin sak… Efter hårda behandlingar och fantastiskt bemötande där hon förklarar och beskriver, känns kroppen nu ganska ok.  Efter några besök fick jag ordination 2 mil på cykel varje dag…   Huga! Vad säger man då?

Vilken tur att Göran och jag i början av våren peppat varandra att börja cykla till jobbet varje dag. Göran hade till och med sålt sin bil för att inte falla till föga om vädergudarna inte var så snälla. Och vad skulle vi med två bilar…

 

 

Valentina har fått mig att cykla många mil. Jag har ca 5 km till arbetet… men för att få ihop två mil om dagen tar jag nu extrarundor på morgonen till arbetet och extra rundor på väg hem.  

 

Jag har lovat henne att cykla oktober ut. Sedan får jag vila.  Ca 70 mil har det blivit på 1 ½ mån.

Och ja, jag känner mig starkare och smidigare i både kropp och själ.  Tack Valentina! 

 
 
 
 
 

 

 

Jag måste ta ställning…

Publicerad 2013-10-18 12:19:00 i Inlägg,

Jag måste ta ställning…

För allas rätt i samhället, det är min uppgift som medborgare. Mångfald berikar!!!

Jag blir upprörd och beklämnd av FB-inlägg och kommentarer där människor kommenterar och kränker andra människor. Då kanske du säger att alla människor har rätt till sin åsikt. Ok! Men har vi rätt att ha en åsikt om vi inte är tillräckligt kunniga och insatta i ämnet.

Den farligaste av våra fördommar… -är tron att vi inte har några.

I går var jag på en föreläsning med Claes Schmidt / Sara Lund (transvestit) - välkommen till min sida av livet!
En föreläsnig som allvarligt kunde skada mina fördommar och ja, det gjorde den verkligen. Han kunde verkligen sätta våra värderingar och vår normalitet på sin spets.

              
 

Min reaktion på andra handlar inte om  ”dem” utan den handlar faktiskt om ”mig” själv.
Om hur jag förhåller mig till mina åsikter.

Ett klassiskt buddistiskt uttryck: Den högsta formen av intellgens… är att kunna reflektera över sig själv och andra  -utan att döma!

 

                     
 

 

Det hör till saken att i Halmstad ska vi nu ta emot 189 st nya flyktingar och det på Olivers sportsbar & Fina Laxen där du kanske hade tänkt ta dig din fredagsöl. Hela 9000 flyktingar till Svea rike. Då går Svensson i taket och har stora åsikter om allt och alla. Varför inte engagera sig politiskt säger jag då. Sätt dig in i situationer där du kan vara med och påverka när du har rätt information.

 

Jag anser att mångfald berikar. Varje människas rätt att vara olik så länge man inte skadar någon annan.

Vi är alla människor unika på sitt sätt, men ändå så lika som vi sjunger på förskolan med barnen.  Du är du och jag är jag, tillsammans har vi det bra… 

Jag älskar att vi äntligen kan göra våra röster hörda på ett ödmjukt och bra sätt tex. så som Team Rickard som sjunger för liv, lust och kärlek i Körslaget på TV4!

Allas rätt till kärlek och medmänsklighet.   

                                        
 

Jag anser mig inte ha mer rätt att tycka än någon annan utan det jag menar är att vi alla ska ha lika värde ovavsätt om du är  ung, gammal, man, kvinna, barn, sexuell läggning, etnicitet, religion, synligt handikapp, dolda handikapp osv.  Detta är ett viktigt värdegrundsarbete för mig i förskolan. 

                

 

 

Ute i god tid...

Publicerad 2013-10-17 17:04:00 i Inlägg,

Vi skulle vara ute i god tid tänkte vi… hade till och med satt väckarklockan på ringning. I dag skulle vi ta en av våra sparade semesterdagar för att försöka hitta julklappar till våra barn. Vi ville vara ute i god tid. Gick till och med in på webben hemma för att kolla så att det inte var någon kö in. Nej då! Allt ser lugnt ut. Då var så dags, vi hade laddat i flera veckor för det här…

Ändå säger jag: Jisses vad folk!

Fy fan! vad gör jag här?  Folkvandringen hit är ju enorm.

 
 

Något som är mer patetiskt än att knuffas runt med en varuvagn är dessa tv-program som görs om Morgan och Ola-Conny. Att dessa stackars killar eller man kanske ska kalla dem män ska utsättas och vinklas i de minst sagt pinsamma situationer. Man vänder och vrider och vinklar programmen så att de ska bli så patetiskt och pinsamt som möjligt. Sen ska vi sitta i våra tv-soffor och gotta oss i dessa livsöden.  Var ligger denna värdegrund och humanitet på tv-program.  Kanske är det killarna som är de stora vinnarna och tjänar lättförtjänta pengar på oss tv-tittare och drar in storkovan.. ja, inte vet jag.  

Lite saker fick vi dock med oss hem….

 

 

Ibland så förvandlas jag…

Publicerad 2013-10-16 18:09:00 i Inlägg,

Ibland så förvandlas jag från den där mysiga trevliga kvinnan, mamman och fröken… Jag byter helt enkelt skepnad och ikläder mig rollen som någon helt annan. Det är inte det att jag känner mig schizofren på något vis men ibland så bara sker det . Jag känner det ända innifrån.

Fråga mina barn... ibland minns de från sina tidiga år hur en för de hemsk läskig kvinna äntrade vårt hem. Iklädd långt mörkt hår, vårtig lång näsa, svart kjol, gröna hanskar och med blådraperad stickad sjal över axlarna.  Kraxande lät hon barnen bjudas in till sagoläsning ur en hemsk läskig spökbok. Ibland blev barnen helt enkelt skiträdda.  De kan prata om det än i dag.

Nuförtiden brukar hon dyka upp i samband med att Spöket Sixten har varit i farten och lämnat ett brev och en skattkarta på förskolan... då brukar det bli skattjakt, detta sker oftast i slutet på oktober...

Silverskatten och stegen är en av de saker som är speciella i letandet. Ibland hittade vi spindlar, spöken och en och annan snok. Även nu läser jag för barnen i Stora spökboken,. Kläderna har ändrat lite av sin karaktär.  Sagohatten och sagocape är ett måste och helst läses boken i ljuset av en kandelaber.

Visst kan arbetet med barnen vara alldeles underbart härligt. Barnen letar sedan plastbokstäver och är ivriga på att sätta upp dem på rätt bokstav i Sixtens stora brev.

Jag tror ni kan gissa att vilken bokstav vi ljudar och pratar om med barnen?

                             
 

Oj oj oj, nu känner jag i hela kroppen att det är något på gång... vi börjar närma oss!

 

Simmeli, summeli svärd

Vi tar oss till sagans värld

Simmeli, summeli slända

Där kan ju allting hända

psssssssss .... BOOM!

                        
 

Tio, nio, åtta, sju, sex, fem,

fyra, tre, två, ett - NOLL!!

Simmeli, summeli salen

Tillbaka till Stora salen

psssssssss .... BOOM!

 

Världens mest primitiva form av jordbruk…

Publicerad 2013-10-15 14:27:00 i Inlägg,

 

Jag har egentligen aldrig kommit i närheten av långgolf… för mig var det en snobbsport när jag växte upp i och runt skolan. Det var bara rikemansbarnen som kom i närheten av denna. 

När man cyklade eller åkte buss förbi lyxhusen och golfbanorna ner mot Tylösand för att  tränga sig ner bland tusentals andra på stranden, så gav  man dem möjligen en snabb blick på mycket långt håll. Jag har aldrig varit riktigt nära för att ”se” vad som egentligen sker på en golfbana..,

Mina barns pappa uttryckte sig alltid som så att långgolf måste vara världens mest primitiva form av jordbruk.

Mamma och pappa har en gång i tiden gett sporten en chans. På åttiotalet köpte de in sig i och var med i en vad de trodde en lovande golfklubb och blev jätteentusiastiska. De hann dock inte vara med att ta något grönt kort förrän klubben gick i konkurs. Stor glädje förbyttes i tragedi och där stod sedan deras fina golfbagar i garaget, med orörda klubbor som ett hån mot dem ”pengar som gått upp i rök”. Golfbags och klubbor skänktes efter ett tjugotal år till ett loppis minns jag.

Det hör till saken att som ung och uppvuxen på Vallås i en arbetarfamilj så var långgolf väldigt främmande i tanken. Golfbollar kom man i kontakt med på Japans minigolfbana under somrarna och det var ju ganska  roligt. Men nu i efterhand när jag ska jämföra är det en otroligt stor skillnad på golf och golf.

Göran, min älskling kom i kontakt med golfen på ett helt annat sätt. Han och äldsta sonen har spelat golf tillsammans sedan sonen var liten. Förhållandet till golfsporten har blivit en del av deras gemensamma intresse. Men perioder i livet gör att vissa saker väljs bort eller omprioriteras. Långgolf kan ta onödigt lång tid och vara dyrbar och därför så valde Göran bort golfen under några år.  

När vi träffades pratade han då och då om de magiska stunderna på golfbanor runt om på västkusten. Morgontimmarna, skenet, naturen och svingarna… ibland kunde jag i fantasin vara med på banorna och uppleva de magiska stunderna. Detta gjorde att jag en dag sa att jag ville prova att vara med där ute en gång tillsammans med honom.

En morgon en tidig semesterdag stod jag rustad med hoplånade klubbor och en stort portion mod för att följa med ut på min allra första golfrunda. Jag skulle inte bara få slå utslag, utan vi skulle även gå en korthålsbana för att få känna på hur det igentligen var att spela. Skulle magin infinna sig…   

 

Jag svingade, slog och puttade… Oj oj oj!  bollar hamnade här och var och där de inte skulle… högt gräs, i bunkrar och i vatten men gud va kul det var…  Det slutade med att jag blev biten och semestern gick i golfandets tecken med ny outfitt och utrustning.   

 

 

Jag ser framemot att under vårens första period 2014 plocka fram bagen och försöka mig på att ta grönt kort. Dessutom behöver inte bagen vila ännu för i Vilshärad är golfbanan öppen under hela året. :D

 

                             

 

Här kommer lite underhållning på högsta nivå.... nästa gång blir det hole in one. 
Barnen, Göran och jag skrattar så tårarna rinner. Var så goda.. jag bjuder på detta... :D

 

Underbara dryck!

Publicerad 2013-10-14 17:43:00 i Inlägg,

Nu börjar Gubben höst krypa fram. I alla fall här i Halmstad, det är fortfarande härligt med den underbara höstdräkt som naturen skapar åt oss men det ruskar och blåser och regnar också ibland. MEN! Det gör inte mig så mycket alls. Visst, det blir mörkare, men också mysigare. Kylan gör att man får leta fram den varma vinterjackan. Dessutom finns det inget bättre te-väder än regn och rusk. Så välkommen Höst, även om du är en surmulen gubbe som drar med dig regn och rusk ibland.

 

Min topp-fem-lista med bra saker på hösten:

- Drick massor med te. Inte bara sätta igång en kopp i vattenkokaren, utan koka en hel kanna och sedan bälja i sig te som om det inte fanns någon morgondag ;).

- Tända massor med ljus. Ja, det är väl en av de mest klassiska höstgrejerna.

- Boken. Det är alltid på hösten jag längtar mest efter en bra bok, förr så läste  jag alltid jättemycket hela året. Nu får jag passa på när jag är inte har för mycket högskolestudier och tentor att göra. Ja, jag läser ju även då, men kan inte välja skönlitterärt i samma utsträckning som förr.

- Bädda in mig i filtar. Jag hatar att frysa, så filtar och raggsockor är höstens uniform.

- Wordfeud och sällskapsspel. Det är nu de kommer fram ur lådan och stannar till tjälen gått ur marken!

- Kom på en sjätte sak! Soppa! Hur gött är det inte med soppa om hösten?

 

Vad har ni för bästa-höst-tips? Berätta!

 

 
 
 

Förändrade planer!

Publicerad 2013-10-13 14:52:00 i Inlägg,

Ett stilla duggregn faller över Halmstad och det är tråkigt grått ute. Vår golfrunda blir inställd i och med ett sms-meddelande. Det är min syster Birgittas äldsta dotter som fyller 11 år i veckan och som undrar om vi kommer på tacos och firar lite. Kanske det är svårt att få till mitt i veckan… 
Passar oss jättebra, då golf inte är så lockande längre.

Oj Oj Oj …. Jag som hade trott att jag hade ytterligare några dagar på mig att fixa till det där paketet som är så viktigt att ha med sig.

Bara att kasta sig i väg till närmaste köpcenter.
Tur att det inte är som i Norge, stängt på söndagarna. Men det där med att gå på tur varje söndag, kanske är riktigt bra,  för både kropp och själ.

Där springer jag nu ut och in i affärerna…   

 

                                                              

 

 

 

 NÄ!!! Ta dig i kragen.

Vad hittar man på till en tjej i den åldern?  Vad önskade sig Carolina i den åldern?
Egentligen skulle jag vilja ge henne en bok. Böcker tar dig till andra världar där man själv kan fantisera och se de inre bilderna. Underbara berättelser där man får vara med och följa handlingar…

Jag som förskollärare och lärare i de yngre åldrarna ser ju att när vi läser högt för barnet är det både en stund av ömsesidighet och av stimulans för fantasin, en möjlighet att möta andra familjekonstellationer, sammanhang och världar än dem som barnet lever i. Det är också ett möte med ett annat språk, skriftspråket, med andra ord och uttryck och en annan uppbyggnad av språket. Vi önskar ju att våra barn ska ta plats i demokratin, och för att göra det måste de kunna berätta. För att bli en berättare måste man ha mött många berättelser och ha kommit underfund med hur de är uppbyggda.

Tyvärr så visar Litteraturutredningens senaste forskningsantologi (SOU 2012:10) på hur barns minskade lustläsning ger enorma konsekvenser när det gäller läsförståelse och skolresultat, till och med i matte. Hur ska det gå, och särskilt för pojkarna, undrar man?

 

                                                         

  

 

 

 


Men… vad läser hon? Nja, Kläder? Storlek?   Nja…,  smaken är som baken… delad.

I dag får det bli något annat…

 

 

Och när jag ändå är i farten blev det tre nya trisslotter. Önska mig LYCKA TILL!!

                                  
 
 
 
 
 

Plötsligt händer det...

Publicerad 2013-10-13 08:36:00 i Inlägg,

Vaknar till med ett ryck… har fortfarande kvar känslan i drömlandets fasansfulla upplevelse. Masar mig närmare min älskling och ligger tätt, tätt.. försöker slappna av. Min kärlek vaknar till och jag berättar om insekterna som borrat sig in i hela min kropp. Han mumlar något om att insekter betyder pengar. Jag ligger stilla, föröker verkligen slappna av, snabbt blir det otroligt varmt där under täcket, så nära någon man älskar. Jag masar mig tillbaka till min sida av sängen men håller fortfarande kvar benet under hans täcke bara för att…

Pengar , pengar Ja,  plötsligt händer det…

Jag tar upp telefonen och trycker fram Wordfeud, försöker få fram ett bra ord som ger många poäng.

Tankarna fladdrar. Jag fick flera lotter från svärmor när jag fyllde år i veckan… utdelningen blev inte så stor men dock en så där 80Kr. Ska man lösa in eller ta en ny lott? Det är nu frågan… jag ligger och bollar tanken. Det hör till saken att i fredags morse fick en av min stora kärleks utmanare i Wordfeudspelet åka till Stokholm och skrapa fram 100 000kr på Triss. Bo på hotell och få fin middag.

                                                          
 
 
 
 
 

Ja, plötsligt händer det… eller kanske inte, eller? Kan det hända mig eller nääää det är sådan liten chans och jaaa hon fick ju inte storkovan precis men vad kvittar det, en extra slant kan man ju behöva när det nu snart är jul…  

Nä, nu går jag upp och sätter på kaffet till min älskling… laddar om,  för idag har vi planerat att ta oss ut på golfbanan… och hur jag blev golfare är en helt annan historia. 

                                                                                                

Återträff!

Publicerad 2013-10-12 19:42:00 i Inlägg,

Lördagen 17 april 2010 hade jag laddat för i flera veckor. 

Allt började med ett inbjudningskort som damp ner i postlådan hemma. Samtliga elever som slutade 9:an 1980 i Halmstad hade fått samma inbjudan.  Ja ni hör ju själva, 30 år är en lång tid…  Huga! Ska man gå?  Hur ser de ut de gamla skolkamraterna? Har vi något att säga varandra? Vad ska man ha på sig. Ja, frågorna var många, mycket många.

Jag bestämde mig nästan direkt. Klart jag måste ta chansen att få se min gamla hemstad.  Jag längtade tillbaka otroligt  mycket till Halmstad, havet och staden. Jag  hade desutom redan bestämt mig för att återvända och bosätta mig där så fort barnen var utflugna och hade klarat sina gymnasiumstudier.

Några dagar senare ringde min allra bästa bundis och klasskamrat från högstadiet och Vallåsskolan. Ulla bodde numera i Stockholm och vi hade bara haft spartansk kontakt genom julkort och några brev under årens lopp. Senast vi träffades hade varit på den där återträff 10 år tidigare. Tjejerna hade träffats och haft en lten förfest och pratat och tjatat en hel del… men det hinner hända en hel del på 10 år. Jag själv var skild sedan dryga tre år tillbaka och bodde nu i Trollhättan med mina tre barn som var i övre tonåren. Jag visste också att Ulla hade varit ensam med sina barn. Nu var hon nykär i en kollega uppe i Stockholm berättade hon. Och skulle gifta sig i sommar.

Ulla och jag pratade om allt… det var som om vi hade träffats igår… det var bara att ta upp tråden där vi slutat.  Klart att vi skulle gå på festen. Ulla ringde nu runt och försökte få alla i klassen att hänga på.

En av killarna i vår klass kunde ställa upp med plats för en liten förfest innan vi skulle dra vidare. Vi kunde ta taxi till den stora återträffen  på Högskolan där samtliga klasser skulle sluta upp denna kväll.  

Jag fixade till mig och hoppades göra ett gott intryck, samtidigt som jag undrade om killarna i klassen var lite små korpulenta och flintskalliga… ;)

Nu stod jag med pirrig mage och lite smått nervös utanför dörren till Göran som hade upplåtit sitt hem för denna träff… Jag hade dragit lite på tiden för att inte vara på plats först. Nu skulle det ske.. Vad hade det blivit av dem alla, de cola, discobrudarna, rockarna, plugghästarna, sommarflickorna, sportfånarna och mesarna? Nu skulle jag kanske få svar på en del av de frågor jag undrat över.

 

Jag ringde på dörren. Och där stod han, han med stort H. Jag höll på att svimma. Vilken ortrolig stilig man, inte alls så som jag minns honom. Göran brukade ha stort burrigt hår….  

                                                                      
                                                                              
 
 
 
 
 
 

Inte alls så som nu, otroligt snygg i mina ögon. Och kramen jag fick oj oj oj! Jag kunde stått kvar där hela eftermiddagen och kvällen, bara fått vara i hans armar. Men det kunde man ju inte säga. Vad hade tagit åt mig? Herre min gud… Jag hade fallit pladask … ett enda ögonkast och jag var helt skakad in i minsta cell i kroppen. Helt galen tänkte jag själv… Kan man bli så knockad!  

 

Jag kan säga som så att kvällen blev mycket lyckad. Helt otroligt att få träffa 15 st av sina gamla klasskamrater och prata ochg tjata med. Därefter drog vi vidare och träffade ytterligare gamla skolkamrater från Halmstad.

 

 

 

Jag hade dock ögon på en för mig mycket speciell och charmig man under hela kvällen.   

 

 
 

Veckan efter gick jag som i ett skal eller i en bubbla…  Jobbade, men jag var inte där…. vad skulle jag göra av alla dessa känslor som bubblade i mitt inre… Hade han märkt något av det som jag kände av… den speciella laddade atmosfär som man nästan kunde ta på den där speciella kvällen i Halmstad.  

Det fanns bara ett sätt att göra och det var att söka upp honom.. hann fanns ju där på Facebook...  Jo då!

Jag skickade iväg ett meddelande innan jag hann ångra mig… jag öppnade hela mitt hjärta. Det fick bära eller brista! Jag var tvungen att öppna dörren på vid gavel och kasta mig ut…  

 

 

 

 

 

Underbara lördag!

Publicerad 2013-10-12 17:44:00 i Inlägg,

Vilken underbar lördag! Jag och mina nyfunna vänner (skorna) och min kärlek har precis kommit hem efter en låååång uppfriskande promenad!

Kunde inte låta bli att fotografera alla färger! Vilket ljus! Hösten är fantastisk! Eufori på hög nivå! I'm in löv

 
 
 
 
 

Blommor & blad

Publicerad 2013-10-12 12:43:00 i Inlägg,

I dag får våra växter den omtanke de kanske behöver för att vi ska kunna njuta av dem under en längre tid...
Alla behöver då och då lite uppmuntran och omtanke. Glöm inte att prata med dem lite och spela en härlig låt för dem. Just nu har vi skrattat tillsammans med Elvis Presley. 
 
 
När prakten lagt sig så behöver vissa växter omplantering ...
 
 
 
 
Nya sticklingar ska ner i jorden. 
 
 
 
 
 
Chilin är avplockad
 
 

Hur får man en grön paprika att bli röd?

Publicerad 2013-10-12 12:08:00 i Inlägg,

Allt går att googla!!! Tack för internet...

 

Innan du oroa sig alltför mycket om hur man får en grön paprika att bli röd, måste du veta att den röda färgen är helt enkelt ett tecken på att paprika har nått sin fulla mognad. I själva verket kommer nästan alla paprikor hamna rött omde får stanna kvar på plantan tillräckligt länge. Konsten att skörda läcker, är stor röd paprika för att plocka de sorter som blir röda mest tillförlitligt och sedan vänta tills det händer.

Mest röd paprika tar 65-75 dagar för att nå full mognad, ges rätt odlingsförhållanden. Vara beredd att vänta ut det för att färgen ska uppnås. 

Anledningen till att detta är sant är att en röd paprika tar längre tid att växa. Det är helt enkelt en mogen grön paprika, så tillverkarna kan vända gröna paprikor på kortare tid än röda, och priset återspeglar detta. Men vad är den storaSkillnaden mellan grön och röd paprika?

För en sak,Röd paprika är sötareÄn grön paprika. Eftersom dessa frukter mogna, av smakförändringar från något bitter i den gröna scenen, att något sött i gula eller orange scen (om det finns), och slutligen nå mycket söt gång rött. På grund av detta, många människorverkligen njuta av smaken av den röda frukten trots att de inte bryr sig för de gröna.

En annan stor skillnad är attRöda paprikor är friskareÄn grön paprika, om man tittar på näringsinnehållet. Som frukten förvandlas från grönt till rött, dubbel C-vitaminhalten, vitaminhalt är åtta gånger högre, och betakaroten nästan tredubblas! Röd paprika är en mycket bra källa av lykopen. och bara full av hälsosamma antioxidanter Detta betyder inte att gröna paprikor är inte bra för dig - röd paprika är bara bättre .

Det som verkligen lockar många shoppare är attRöda paprikor ser bättre utPå hälsosamma rätter och hemlagade recept, eftersom den klarröda färgen är söt och tillägger intresse. Detta ökar deras efterfrågan.

De flesta människor har hört att en tomat kommer att fortsätta att mogna av vinstockar, men hur paprika? Kanske är det sant att en grön paprika som är tillräckligt långt längs fortsätter att mogna inomhus för att göra detta möjligt, hålla frukt på disken eller någonstans som är rumstemperatur när den går in i kylskåpet, denmognadsprocessen kommer att sluta. bäst chans att lyckas kommer att komma från de klockor som just hade börjat förändra eller som var på väg till. Omogen grön paprika inte kan göra det till rött på det här sättet.

En paprika växt som är laddad med grön paprika använder mycket mer energi för att odla dem alla på samma gång. Detta kan resultera i betydligt färre rena röda frukter på anläggningen. Om detta är fallet i din trädgård, överväganjuta av några av de paprikor i det gröna stadiet, och klipp dem rent från anläggningen. Detta gör det möjligt för växten att använda mer energi på de återstående frukterna, och de kommer att vända färgen snabbare.

Så nu har jag tagit in plantan samt plockat rent på blad för att paprikan ska få mer ljus...

 

 

 

Vykort..

Publicerad 2013-10-12 11:08:00 i Inlägg,

Det är sällan man får riktiga kort i brevlådan nu för tiden...

Oftast är det räkningar eller reklam som ligger där och skäpar. Men i veckan när jag hämtade in posten blev jag riktigt förvånad.

Jag hade fått ett vykort på posten.  Okey jag fyllde år, men nuförtiden får man sms, mail eller en och annan skypehälsning.

Otroligt charmfull hälsning och PS: Detta kort går jättebra att rama in. Härligt med goa vänner med lite spratt i.

 

Frukost...

Publicerad 2013-10-12 10:53:00 i Inlägg,

När barnen var små och jag var hemma med dem så kändes det så rätt att göra saker som var nyttigt för kropp och själ. Barnen skulle ha den allra bästa start i livet...  <3
Då hann jag koka sylt, safta, baka bröd och bullar och väldigt mycket mer... I dag undrar jag hur hann jag med allt det där? 
 
Nu har vi dock prioriterat att göra och tänka lite nyttigt så låt dig inte luras av förpackningen...
Guda gott på mackan samt otroligt mycket nyttigare än att köpa bredbart.
 
 
                                                                          
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Firad som bara den...

Publicerad 2013-10-11 21:40:00 i Inlägg,

I början av veckan fyllde jag år.
 
På morgonen kom det fram en liten pojke (3 år) till mig på förskolan. Han höll fram sin hand och gav mig dessa två kastanjer. Dessa ska du ha, grattis sa han lite blygt. 
Jag har burit dem hela dagen i min ficka. En fin present och ett minne att bära med sig... <3
 
 
Lycka att komma hem och hitta denna vid dörren. Jag älskar dig och saknar dig min son. <3
 
 
 
Tack alla vänner...  Känns nästan som att fylla 50, så som man blivit hyllad. En smygstart kanske inför nästa år... huga!
Vad åren går. Känner mig dock som 27 i sinnet precis som min mamma alltid sa.
Tack alla för uppvaktningen.
 
 
 
 
 
 

Rörd in i själen

Publicerad 2013-10-11 21:26:00 i Inlägg,

Det finns olika sorters mäktighet... När man blir alldeles rörd inifrån, hela själen blir glad så att man nästan blir tårögd. Detta är ett sådant tillfälle. 
De kommer i olika grupper, samlas allihop i Halmstad, grupperar om sig och drar iväg söderut över havet. Så otroligt mäktigt! 
Och jag blir lika upprymd och rörd när de återvänder till våren. 
Det är klart att det väcker känslor och jag tänker extra på min mormor. 
Vad gör dig lika glad och upprymd???
 
 

Fredag

Publicerad 2013-10-11 21:14:00 i Inlägg,

Fredag... Tina Turner och Eros Ramazzotti på i bakgrunden. Läpjar på ett glas samtidigt som vi lagar mat. Idag blev det thaikyckling med nudlar och massor av wokgrönsaker. 
 
 

Nya vänner!

Publicerad 2013-10-11 18:25:00 i Inlägg,

Nu har jag funnit dem! Mina nya vänner... Hoppas de förblir goda kamrater ett långt tag framöver... Tänk vad grejer vi kan hitta på ihop!
 
 Mina nya kompisar och jag har varit ute och gjort Brogård och Skedalahed osäkert. Man kan tycka att de gör ett färgstarkt intryck och att man nästan kan hämmas av dem. Men jag måste säga att de är otroligt trevliga att umgås med och passar utmärkt i den klädedräkt som hösten inger. 
 
 
 
 
 

Välkommen till min nya blogg!

Publicerad 2013-10-10 14:35:00 i Inlägg,

Mitt första inlägg.

Jag är en kvinna i mina bästa år heter det ju..... och ja det kan nog stämma när man tänker efter. ;D  

 
 

Det är nu jag har tid för eftertanke (ibland). Barnen är "vuxna", har flyttat ut under de senaste åren. Det kan kännas otroligt positivt men också ganska jobbigt rent mentalt ... att inte behövas mer. De är självständiga och behöver mammas omtanke lite mer sällan. Dock är jag otroligt tacksam för de åren jag fått tillsammans med dem i hemmet. Nu får jag ta del av dem genom Skype, sms, telefon och de få gånger de har tillfälle att hälsa på under året. Jag längtar till jul... du kanske förstår varför.  

 

                                                                                    
 
 
 
Dock är jag ortoligt stolt som mamma då de lyckas så bra i sina respektive univeritetsstäder med sina studier, sina yrksesval samt att klara sig på egen hand med allt vad det innebär med att ta hand om ett hem själv. Jag hoppas att jag har gett dem dessa nycklar och kunskaper för att klara sig i livet...  
 
 
 
                                            
 
 
 
 
 
 

Nu kan jag ägna mig helhjärtat åt min kärlek, mitt arbete och mina högskolestudier... hi hi man lär ju hela livet som man säger.                                    

       

 
 

Ingela
Ingela

Om mig:

Välkommen till mig, en kvinna i sina bästa år som lystrar till namnet Ingela, mamma, fröken samt även rockfröken.
Jobbar som lärare åk 1-3 på en skola i Halmstad. Jag har återvänt och bor i min gamla ungdoms hemstad Halmstad sedan 2011 och bloggar om mig själv och om att vara mitt i livet.
I familjen ingår Göran min älskade man (gammal klasskamrat sedan 9:an på Vallåsskolan) och Christoffer 26, Carolina 25, Zebastian 23 som är mina utflugna barn samt Pontus 26, Hannes 20 även de utflugna och Sanna 17 som är Görans barn och mina bonus-barn.
Denna blogg är min och därför bestämmer jag själv om mina inlägg. Jag pratar ibland gott om både barn och mig själv. För vissa är mina inlägg väldigt roliga, för andra totalt ointressanta.

Är du med på bild och vill plockas bort så säg till.

Om

Min profilbild



Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela