inghar.blogg.se

om mig själv, mitt i livet

Frestad på både det ena och det andra...

Publicerad 2016-04-03 19:52:00 i Inlägg,

Visst kan det kännas tufft många gånger... Man blir frestad åt både på det ena och det andra hållet. Jag är dock en tävlingsmänniska och har jag bestämt mig, så har jag.  
 
Det var som när jag en gång i tiden gick på valpkurs i lydnad med min lilla hund Fonzie. Vår fantastiska lärare gav oss poäng för hur vi klarade de olika uppdragen, från 0-10. Där givetvis 10 var fullpoängare och det perfekta utförda uppdragen i lydnad.  Jag gav mig inte, jag slet och övade hemma med mitt lilla charmtroll för att få mina 10:or annars blev jag rätt besviken. Inte så att jag dömde andra att prestera dåligt om man inte nådde upp till de höga poäng, nä absolut inte... 
Det var bara mig själv detta gällde. Jag tävlade aldrig mot andra utan bara mot mig själv och mina egna prestationer. Var det så att jag misslyckade vid något tillfälle sporrade det mig mer ännu mer att prestera vid nästa tillfälle. Lyckan var stor när jag i slutprovet fick en 10:à och ett fint diplom med en extra present, ett nytt fint skinnkoppel till min älskade Fonzie. 

Även idag tävlar jag mot mig själv... När jag väl har bestämt mig och motivationen är hög så gäller det att satsa högt. Jag ska klara mig till vilket pris som helst! Nja! Där kanske jag tog i... 
Skulle aldrig någonsin gå över lik eller någonsin skada någon annan på min väg för att vinna rikedom eller lycka. Hi hi ☺️ Kan dock vara ganska hård mot mig själv... men bara om jag ser någon vinning av det och om jag bestämt mig för att det gynnar mig på något vis. 
 
När jag väl bestämt mig gör jag allt för att lyckas... Jag läser på, försöker hitta eventuella läromästare samt god bra litteratur där erfarenhet och kunskap knyts ihop med den viktiga information som gör det lättare för mig att nå resultat och så småningom nå det mål jag satt upp. 
 
Att samla på mig andras erfarenheter och kunskap och göra till mitt eget ger mig kraft och ork att fortsätta min egen livslånga utveckling.  
 
 
Min kunskapstörst inom vissa områden, har gjort mig till den människa jag idag är.
Jag ångrar inget, det är en rikedom att få gå igenom livet och få livserfarenhet att bära med sig. Målinriktad eller inte, så möter vi situationer i livet där erfarenheterna bär med sig nya intryck och lärdomar som vi kanske aldrig vågat drömma om. På gott och ont... 
 
Så skönt att veta att kunskap inte alls är tung att bära och att i din livsryggsäck får det plats hur mycket du själv vill stoppa i den. 🤓 Du blir aldrig fullärd...
 
 
Ibland kan jag upplevas fanatisk, men som sagt, jag är tävlingsinriktad mot mig själv... Inte mot andra.  Jag vill lyckas! Få framgång i det jag önskar... 
 
Nu kan folk tycka att jag har extremt fokus på LCHF... 
Diet säger många, andra säger det är en livsstil. Jag säger det är ett sätt för mig att må bra och känna att jag börjar leva mitt liv igen... 
Tillbaka på banan... 
 
Sedan årskiftet har jag ätit gott varje dag, samt ätit mig mätt på lågkolhydratkost. Jag har bytt ut sockret, brödet, pastan, potatisen och riset mot mer fett som smör och kokosolja.  Hur kunde någon tro att det är av fettet vi blev tjocka av, när det var av kolhydraterna? 
Så fel vi blivit upplärda under hela min livstid. Fantastiskt att vetenskapen nu hinner ikapp och att läkarna nu kommer till insikt... Det är dock en lång resa kvar att vända och tänka nytt för många av oss. Jag ser dock tydliga resultat på mig själv, min kropp mår så mycket bättre nu. 
 
Och tänk vad mycket god mat jag äter...
 
 
Vad du än drar för lärdomar på din väg i livet, vad du än drömmer om eller brinner för så önskar jag dig all lycka på din väg... 💕
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Ingela
Ingela

Om mig:

Välkommen till mig, en kvinna i sina bästa år som lystrar till namnet Ingela, mamma, fröken samt även rockfröken.
Jobbar som lärare åk 1-3 på en skola i Halmstad. Jag har återvänt och bor i min gamla ungdoms hemstad Halmstad sedan 2011 och bloggar om mig själv och om att vara mitt i livet.
I familjen ingår Göran min älskade man (gammal klasskamrat sedan 9:an på Vallåsskolan) och Christoffer 26, Carolina 25, Zebastian 23 som är mina utflugna barn samt Pontus 26, Hannes 20 även de utflugna och Sanna 17 som är Görans barn och mina bonus-barn.
Denna blogg är min och därför bestämmer jag själv om mina inlägg. Jag pratar ibland gott om både barn och mig själv. För vissa är mina inlägg väldigt roliga, för andra totalt ointressanta.

Är du med på bild och vill plockas bort så säg till.

Om

Min profilbild


Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela