Tack och lov för Skype…

Höstvindarna tar i,  bladen trillar av och regnet piskar mot takfönsterrutan en helt vanlig oktoberdag…  och jag längtar. Jag längtar efter mina barn. Utspridda över hela Svea rike studerar de i sina städer från norr till söder, konstigt att de alla har hamnat i städer på östkusten.

I går pratade jag med Christoffer via Skype! Vilken fantastisk  lycka för en mamma att träffas så där i cyberspace. Christoffer satt som vanligt på sin plats framför datorn när jag träffar honom. Lagom långt från datorn så jag kan se delar av hans hem också. Har han diskat eller står den kvar i köket, är sängen bäddad? Ja, det gör mig ingenting… men jag får ta del av honom på ett helt annat sätt än jag får i telefonen. Jag ser honom, ser hans ansiktsuttryck  och hans mimik. Det känns nästan som jag kan röra vid honom. Det är sann lycka!

Christoffer förbereder sig, nästa vecka är det tenta-period. Jag vet hur viktigt det är, att klara sig, jag har själv varit där och det måste bara fixa sig. Ibland hänger det på en skör tråd. Det är aldrig lätt att veta om man valt rätt utbildnig men de verkar som om de trivs och har valt rätt… I alla fall just nu. Vad livet sedan för med sig har man knappt någon aning om. Christoffer har valt att läsa uppe i Luleå. Civilingenjör i Flyg och Rymdteknik. Efter jul ska han flytta till Lappland och Kiruna, den nordligaste staden i Sverige. Han får då förmånen att studera på Campus där i ett nära sammarbete med Esrange Space Center. Oj, jag tycker det låter jättespännande.   Vem vet om han tänker ta sig ut i rymden så småningom…

                              

Jag skulle gärna vilja hälsa på honom under nästa år, kanske även  passa på  att få se Ishotellet i Jukkasjärvi.

Carolina befinner sig i Stockholm, där hon studerar till tandläkare vid Karolinska Institutet. Hon har kommit igång med att göra rotfyllningar och kronor. Kanske kan löna sig även för en morsa att ha en dotter som kan fixa till tänder om skadan skulle vara framme…  bäst att borsta på! 
                                            
 

Härligt hon kommer hem en sväng nästa helg och hälsar på. :D

Zebastian har precis börjat sina studier i Karlskrona vid Blekinge Tekniska Högskola. Här är det dator och webbprogrammering som gäller.  Otroligt fantastiskt när han på håll från Karskrona loggar in på min dator hemma i Halmstad och kollar om jag har de senaste programvaran för olika program och om det är något som bör uppdateras osv. Jag säger att datorer är som bilar… de ska bara fungera. Så det är otroligt bra med lite back up.

 
Jag längtar otroligt att få rå om dem till jul!

 

 
 

 

Kommentarer:

1 Robin:

Esrange Space Center hade inte varit helt fel. För då får man ju garanterat tillgång till en massa rymdteknologi på plats.

Så lite avis är jag allt =) Får se om jag kommer in på den militära sidan istället framöver.

Men som jag förstår det, så alla personerna som nämns i texten dina egna barn? I sådant fall så får jag önska de lycka till med allt =)

Du får ha en fin helg!

Svar: Ja visst låter det väl spännande med rymden... Och jo, det är mina barn det handlar om... visst kan man väl vara lite stolt som mamma att de fixar sina skolor och vet vad de vill bli... som stora ;D Det är ju knappt man själv vet... hi hi
Ingela Harrysson Nilsson

2 Robin:

Absolut =) Utan tvekan! Hehe, jag glömde faktiskt skriva det. Alltså, att du kan vara grymt stolt över dina barn.

Förhoppningsvis så kan man väl själva göra sina föräldrar stolta framöver. Jag förstår vad du menar, det tog ett tag innan jag visste vad jag ville bli också.

Eller, jag visste att jag ville jobba med teknik. Men inte inom vilken inriktning.

Men nu är jag på väg åt rätt håll =) Ha det bäst!

Svar: Tack Robin! Det är inte alltid så lätt att veta vad man vill här i livet... men en sak är säker , det är aldrig försent. Så jag önskar dig en härlig livslång resa.och jag vet att utbildning, studier och lärdomar är aldrig tunga att bära... vad det sedan leder till är en annan fråga. Stort lycka till med din inriktning vad den än må vara. och vad kul att du känner att du är på väg åt rätt håll. kram
Ingela Harrysson Nilsson

3 Robin:

Det var så lite så =) Och tack för dina fina ord! Så får du lycka till själv också =)

Kommentera här: